Att förlora din katt – Aprils historia

Att förlora din katt – April och anledningen till Minne av Husdjur Sverige

Att förlora din katt kan påverka dig olika beroende på dag, tidpunkt på året eller till och med vilken tid på dygnet det är. Det är helt normalt. Det finns stunder då du mår bra och andra då du inte gör det. Vi har ett särskilt band till våra katter, och när det bandet bryts är den känslomässiga smällen hård. Men med tid, omtanke och stöd kan du lära dig att hantera tomrummet.

Sorg efter djur

Du kanske tycker att det är hjälpsamt att veta att det finns 5 huvudsakliga sorgestadier enligt Kübler-Ross-modellen. Dessa är:

Förnekelse – du kan inte tro på det som hänt och letar kanske efter bevis på att det inte är sant.

Ilska – det är en mycket normal reaktion på chocken över att förlora ditt djur.

Förhandling – ett skede där du kan känna dig helt överväldigad; det är verkligen viktigt att hitta stöd under denna del av din resa.

Depression – även om det kan kännas som den lägsta punkten, är det i själva verket början på vägen uppåt. Det är en mycket god idé att dela din historia med andra.

Acceptans – detta steg handlar inte om att glömma din katt, utan helt enkelt om att du har lärt dig att leva med förlusten.

Historien om vår katt April

Det är märkligt hur vissa ögonblick etsar sig fast för alltid. Natten då någon knackade på vår dörr för att berätta att en granne sett en bil köra på April. Jag kan fortfarande se scenen spelas upp om och om igen. Jag gick omedelbart in i förnekelse. Medan vi letade efter henne slutade jag inte säga till mig själv: ”hon blev bara snuddad, hon kommer att klara sig”. Tre timmar senare kom vi hem utan min lilla katt. Vi gav oss ut igen nästa morgon i gryningen för att leta överallt. Jag publicerade ett meddelande på den lokala Facebook-sidan och gjorde affischer som vi satte upp över hela staden. Vänner och grannar kontrollerade sina trädgårdar, garage och förråd. Hon var chippad, så jag kontaktade alla veterinärer i närheten. Ingenting.

Förnekelse

Under den vintern ringde folk till mig för att säga att de sett henne, så vi sprang dit för att kontrollera. Även om mitt huvud förväntade sig det värsta, fortsatte mitt hjärta att tro att hon skulle dyka upp igen. Våren kom och vi lade all vår energi på att fixa i vår trädgård. De tidigare ägarna hade planterat ett lagerbladsträd som blockerade allt ljus. Vi klippte bort ogräset runt omkring och beskar trädet, och där var hon. Hon hade varit där hela tiden. Min fina vän hade gömt sig i sin egen trädgård och vi hade inte hittat henne.

Ilska

Den enda ilska jag kände var riktad mot mig själv: varför hade jag inte letat i buskaget? Min man försökte trösta mig med att vi inte visste om att det fanns ett gömställe där. Jag kände det som om jag hade svikit henne. Mina vänner var fantastiska, de gjorde te åt mig och lät mig gråta. Men jag kunde inte berätta det för mina pojkar, jag kände mig inte kapabel att berätta vad som hänt.

Förhandling

Jag tog min lilla vän till det lokala krematoriet för djur och valde individuell kremering. När jag kom tillbaka gav de mig ett rör för spridning av aska med små bjällror och ett certifikat, och jag åkte hem. En vän med goda avsikter sa till mig ”skaffa bara en ny”, jag var inte särskilt snäll mot henne. Senare, när jag försökte förklara mig, insåg jag att vissa människor ”helt enkelt inte förstår”. Och det är helt okej, det var inte illa menat, hon försökte bara hjälpa till.

Depression

En av mina tvillingar, Hector, frågade mig om vi skulle försöka leta igen i folks förråd. Jag visste att jag var tvungen att hitta ett sätt att förklara det för honom, men jag var tvungen att förstå det själv först. Så jag skrev. Jag har alltid tyckt att skrivandet hjälper mig att strukturera mina tankar, så jag skrev ner allt. När jag började skriva sökte jag i så många böcker som möjligt. Men allt var så stereotypiskt och faktamässigt. Det kändes som om man bara behövde gå igenom varje steg för att komma ut på andra sidan som genom ett trollslag. Mina tankar och känslor kunde ändras på en timme, så att tala om fasta steg…

Acceptans

Det var så jag skrev min guide i 12 steg om sorg efter djur. All känslomässig turbulens påverkar ditt välbefinnande, men sorgen kan slå till som en hammare. Jag tror att det är avgörande att ta hand om din sorg; du måste hitta sätt att bevara din fysiska och mentala hälsa under hela din egen resa. När jag avslutade denna guide hade jag en djup övertygelse om att min förlust inte hade varit förgäves. Och jag hoppas innerligt att den hjälper dig att ta dig igenom denna svåra tid i ditt liv.

Registrera dig för att få din kostnadsfria Guide om sorg efter djur.

Dags att skaffa en ny katt?

Pojkarna var redo för en ny katt långt före mig, men jag faller pladask för kattungar, så vi skaffade två! Pumpkin och Midnight blev en del av vår familj – ja, i oktober! Och förra året blev Mabel – vår Schnoodle-hund – medlem i flocken. Och vem vet vem som kommer härnäst? April kommer aldrig att glömmas bort, hon är bara på andra sidan regnbågsbron.

Relaterade produkter

Se även

• Askesmycken
• Askhängen och halsband

Kategorier

DjururnorKeramikurnorKatturnorHundurnorUrnor för små djurMinnesföremål